Rabulist - info (at) rabulist.se

Moderaternas partisekreterare, Sven Otto Littorin, har en blogg där det i spalten vid sidan om genereras banners med Moderat propaganda.

I en av dem stod det “0 - Antalet svenska storföretag som bildats efter 1970″. Inte för att jag någon gång hört att det bildas storföretag så där på stört utan att de istället bildas när de får växa under gynsamma förhållanden. Och de förutsättningar Moderaterna har haft att föreslå har i alla fall inte fallit svenska folket på läppen under de senaste 10 åren.

Sen känns det inte för min del i alla fall som att framtiden ligger i storföretag som dansar in utan om Socialdemokraterna får fortsätta styra så fortsätter det att skapas små och medelstora företag som kan växa i sin egen takt.

Första maj är arbetarrörelsens internationella solidaritetsdag. Då samlas vi, världen över, för att manifestera styrka och solidaritet samt föra ut våra krav.

Vi i den svenska fackföreningsrörelsen är stolta över att vara en del av denna globala
manifestation. Villkoren för löntagare skiljer sig mycket åt beroende på var i världen man bor. Men fackföreningsrörelsen i alla länder har samma grundläggande krav.
Vi slåss för jobb, trygghet och rättvisa. Vi kräver fackliga rättigheter och kollektivavtal.
Vi accepterar inte social dumpning.

Vi demonstrerar på första maj för:

* Trygg och rättvis välfärd – mot nedskärningar för arbetslösa och sjuka
* Rättvisa löner – kamp för kollektivavtalen
* För jämställdhet – mot det sexualiserade våldet
* Internationell solidaritet – vår gemensamma framtid

Att åka kollektivt är verkligen ett av de bästa sätten att transportera sig på. Allra helst på vardagar då man bara skall till och från arbetet.

För ungefär 6 månader sedan flyttade jag från Kungsholmen till Norrtälje. (Kärleken, Ja ni vet vad den kan göra). Och sedan dess åker jag varje morgon från Norrtälje in till Stockholm och hoppar av vid T-centralen och promenerar den sista biten.

De flesta på bussen känner jag igen vid detta laget och de känner säkert igen mig utan att vi talar med varandra. För framför allt blir det så på morgonen at alla går i sin egna lilla värld. En del ser ut att verkligen ha tvingat sig upp. Andra verkar mest bara vänta.

Väl på bussen har vi alla vårt småpyssel, där är den blonda tjejen som lägger make-upen, den tunnhåriga killen som sippar på kaffe från termosen, en del läser och faktiskt så sover nog de flesta.
Själv läser jag för det mesta och har en liten radio med mig så jag kan lyssna på P1.
Precis när jag kliver på brukar det vara programmet “Tankar för dagen” som verkligen är en pärla.

Och visst är det detta som är tjusningen med att åka buss. Det är bara att luta sig tillbaka och låta sig föras mot resmålet. Njuta av en god morgon. Förarna är för det mesta kanonbra.

Och billigt är det också. Tänk att jag för 600kr kan åka fram och tillbaka till jobb i 30 dagar.
Så inför biltullarna och satsa mer på kollektivtrafiken. Det är roligare att åka tillsammans.

Länge leve kollektivtrafiken!

/Anders