Inför valet så är det nog en och annan riksdagsledamot och kandidat funderat på det här med att twittra. Oavsett om de förstått finessen med sociala medier eller inte.
För någon dag sedan så hade SvD en artikel där en journalist satt upp ett fingerat twitterkonto och skrev till det han menar var alla riksdagsmän som twittrar. Sedan mättes tiden på hur lång tid det tog innan riksdagsmännen svarade.
Både Kulturbloggen och Helen Pettersson är kritiska till artikeln. Tydligen hade journalisten inte riktigt koll på vilka riksdagsmän som twittrade och vilka som inte gjorde det och även personer som inte var riksdagsmän längre fick tydligen frågor. Detta är slarvigt gjort av journalisten och gör att han tappar trovärdighet.
Ändå tycker jag det är intressant att fundera över tendensen. Att 12 av de 81 twittrande svarade inom en vecka visar på en tendens som är oroväckande. Detta kan naturligtvis följas av en diskussion om aktiva eller passiva konton. Är det ok att registrera ett konto på Twitter bara för att parkera ett namn?
Det är uppenbart att de 69 som inte svarade inte har koll på vad Twitter handlar om eller helt enkelt inte bryr sig. Då får man ta konsekvensen att man tappar röster också om det nu är så att någon avstår från att rösta på ett visst parti eller kryssa för en viss person för att man inte har koll.
samtidigt känns det lite långsökt att man skulle låta sin röst påverkas bara av ett enda twittermeddelande. Det skall bli intressant att se hur sociala medier används i valrörelsen.
