30 år sedan Pier Paolo Pasolini mördades.
I dagarna är det trettio år sedan den italienske regissören, dramatikern, debattören, skådespelaren och målaren Pier Paolo Pasolini mördades och nu högtidlighålls hans minne genom att man bland annat genomför debatter, filmvisningar, konserter och utställningar kring honom och hans livsverk över hela världen. Kända filmer är bland annat Snyltaren, Decamerone, Canterbury tales, Tusen och en natt och Sodoms 120 dagar. Pasolini testade ofta gränserna och drog sig inte för det perversa och bisarra. Bland annat har nyfunna filmsnuttar av honom visat sig innehålla tortyr.
Det var inte lätt att vara homosexuell, marxist och katolik i 60 och 70-talets Italien och dessutom vilja agera som konstnär inom flera områden. Samtidigt är det intressant att fundera kring hur världen skulle reagera om en person som Pasolini funnits idag. Det är inte självklart att det hade varit lättare för honom att verka. Det har å andra sidan aldrig varit lätt att tänja på konstens gränser och många har fått betala ett högt pris.
Det fick Pier Paolo Pasolini också göra. Det yttersta priset. Han fick sätta livet till och blev mördad den 2 november 1975.
Samtidigt behöver frågan alltid ställas: Får man göra vad som helst i konstens namn?
Chadie Said,
November 1, 2005 @
Oj, har det gått trettio år sedan sist. Jag tror att det idag är minst lika svårt att vara konstnär, artist, som tänjer på gränserna.
Anders Said,
November 2, 2005 @
Du har rätt. Ibland är det bara en tunn linje som avgör om gränsen överskrids. Samtidigt har kanske dagens samhälle närmare till att fördöma än att försöka förstå. Kanske kan gränsen bli lite mer tänjbar om samtalet får mer plats i tillvaron.